Vad jag har gjort i mitt liv den senaste tiden...

OK. Jag har gömt mig rätt väl här ute i cyberspace den senaste tiden. Gömt mig, för tro det eller ej: Jag har varit högst närvarande. Som vanligt har ett otal timmar spenderats framför datorn. Men, som sagt, det finns nästan inga spår av mig... Hur som helst: Nu börjar det bli dags för en rejäl uppdatering. Så, vad har hänt den senaste tiden?

20 och 21 september
Under denna helg anordnade Göteborgs-Posten en prylmarknad i Friidrottens hus i Göteborg. Mamma, Zak och jag sålde prylar från 11 till 15 två dagar i rad och blev av med en hel del bråte... eller rättare sagt fina, oanvända alternativt sparsamt använda prylar som vi inte längre behövde men som gärna fick komma någon annan till nytta.

Vi hade en bra blandning av prylar: En "gubblåda" med grejor till bilar, motorolja och en lövblås, lite smink och smycken to the ladies och färgglada (mest rosa) småprylar till töserna. Visst låter det hemskt att klassa saker som hör till bilen till män och de färggranna leksakerna till flickor, men (tyvärr) var det faktiskt dessa "grupper" som köpte varorna i våra påhittade kategorier... Mer pengar till oss och mer könsroller i samhället - visst är det så det ska vara! En kvinna berikade oss till exempel med orden: "Ja, då måste man alltså ändra om kablarna lite där och då måste man ju skaffa sig en man först.". Hon pratade om en lampa. Och vi grät alla inombords över hennes uttalande. Och lampan lade hon tillbaka på bordet. Då grät vi ännu mer inombords för inte fick vi några pengar för vår sorg heller!

;)

Den 21 september hade Zak och jag varit tillsammans i nio månader. Kan man fira något sådant på ett bättre sätt än genom att sälja saker på loppis i en idrottshall? Nej det kan man inte - vi hade det jättefint och jag menar det verkligen. Varje sekund, nanosekund till och med, är helt underbar med den pojken!

26 september
Det var freitag i förra veckan och jag hälsade på Zaks farmor Karin för första gången. Träffade även hans farbror och (ingifta) faster. Det var fascinerande hur mycket Karins hus påminde om det som mormor och morfar hade innan. De var inte alls lika varandra men ändå fanns där några detaljer som fick mig att sakna morfar och tänka tillbaka på den gamla goda tiden (det låter klyschigt med "den goda tiden" men i det här fallet är det precis som Jack i 2 Days in Paris säger: "It's a cliché but it's true")... Dörrarna var likadana och i ett av rummen hittade jag ett golv vars linoleumgolv hade samma färg som golvet i källaren hemma hos mina fina och underbara morföräldrar.

27 september
BOKMÄSSAN! Zak och jag gick på bokmässan. Rutinerade som vi är, tog vi den bortre entrén och slapp således en massa trängsel och köer för att kunna köpa inträdesbiljetter. När dessa var köpta fanns det dock inget alternativ - trängseln var ett faktum! Efter att ha vandrat omkring inne på svenska mässan ett bra tag höll vi båda på att dö av värmeslag. Det fanns således inget annat att göra än att spendera 23 kr på 33 cl kolsyrat vatten. 23 kr!!!

Zak hittade en bok om minnesteknik och tankeövningar men bestämde sig för att se vad vårt kära stadsbibliotek hade att erbjuda istället för att köpa den. Jag gjorde väl på sätt och vis detsamma: Hittade två böcker men köpte ingen utav dem. Den ena handlade om svenska och på ett eller annat sätt revolutionära designers under 60- och 70-talet. Den andra var ett lexikon med korta biografier om Sveriges alla proggmusiker och -band - en bok som jag spanade in redan under förra bokmässan! Men har jag klarat mig ett helt år utan boken, klarar jag antagligen ett till. Om inte, finns alltid Adlibris!

Årets kändisar, alltså de kändisar som vi lyckades se under en sekund eller mer på bokmässan, var Fredrik Paulún, Täppas Fogelberg, Björn Hellberg (som i princip satt på samma plats som han gjorde förra året), Meg Cabbot och Caroline Graham.

Allmänna händelser
Jag har upptäckt att KESO innehåller löpe vilket betyder att det inte är vegetariskt. Löpe framställs nämligen ur kalvmage. Som tur är finns det vegetarisk cottage cheese utan löpe, nämligen den laktosfria från Valio (reklam, reklam). Förutom att den är vegetarisk innehåller den även mer protein än Arlas Keso. Väldigt bra!

Har blivit duktig på att ge mig ut och gå på morgnarna. Gå fort. Om inte pappa följer med, för då får man gå lite långsammare, haha! Det är härligt att träna tidigt för kroppen vaknar till och det är en skön känsla att ha "klarat av" dagens träning innan skolan börjar! Så det blir några promenader i veckan och dessutom en smula styrka (betoning på smula). Har hittat en fantastisk tröja som kommer till staden i rätt storlek om några dagar. Var på Löplabbet med Zak i måndags eftersom han behövde nya skor och jag passade på att spana in alla galet snygga plagg som säljs där! Vissa plagg har så många finesser, så mycket detaljer och smarta funktioner! Sådant gör mig lycklig!

Det faktum att jag ska köpa tröjan och att jag redan har köpt en del träningskläder har fått mig att fundera en del på mitt konsumtionsbeteende. Jag har verkligen tagit avstånd från konsumtion det senaste året. Talat om att vi måste stå emot impulsen att köpa även när det är svårt. Trots att det finns en produkt där ute som vi verkligen vill ha, ska vi stå emot! Jag har varit ganska konsekvent: Bara köpt rättvisemärkt eller ekologiskt och second hand under en väldigt lång tid. Någon enstaka gång (och då menar jag verkligen sällan) har även en "vanlig" produkt köpts. Men jag är rädd att jag börjar ge efter nu: Jag har köpt träningskläder (vilket i för sig är rätt svårt att hitta i second hand-butiker) och den 6 september, då min mormor var i Göteborg och firade sin 75-årsdag, köpte jag en skjorta. Det som bekymrar mig är att jag inte riktigt vet hur jag vill göra: Genom att köpa en vara, accepterar jag hur den är producerad. Oftast gör jag inte det. Jag accepterar inte utsugning, dåliga arbetsförhållanden, imperialism och extrema belastningar på miljön. Samtidigt märker jag själv hur glad jag blir av att exempelvis hitta ett nytt plagg i stan. Och köpa det. Shopping och konsumtion är med andra ord ett intresse och det skrämmer mig något oerhört! Kan det vara hälsosamt att ha konsumtion som ett intresse? Jag tvivlar...

Sist men inte minst, är det dags att avslöja den stora hemligheten: Jag har börjat i en ny sport.

I vintras slutade jag träna gymnastik som jag dessförinnan hade sysslat med i över elva år. Under vårterminen ägnade jag mig istället åt att dansa balett, modern dans och street på Dansforum, vilket var jättekul! Ändå var det någonting som saknades. I somras insåg jag att det var grupptillhörigheten som fattades, känslan av att vara med i ett lag. Jag började därför söka efter dansgrupper men hittade ingen. Till slut hittade jag dock vad jag sökte.

Kära läsare, jag ber er att läsa klart all text nu så att jag inte blir missförstådd. Ty mitt val av ny sport är......

*trumvirvel*

...Cheerleading...

Flera av de som fått veta har genast börjat gapskratta! Lucas kommentar blev något i stil med: "Fy faaaaaan! ahahahaha Och du säger att du är vänster!" medan Kajsa gång på gång upprepade att hon inte kunde tänka sig mig som cheerleader. Jag måste erkänna att det kan inte jag heller egentligen! Men nu är det så och det är jätteroligt. Jag vet att cheerleading i många fall representerar allt som jag hatar: Fjolliga brudar som hejar på killarna och deras matcher, tjejer som gång på gång räknar till åtta på enegelska oavsett vilket land de kommer ifrån, tävlingar där deltagarna är klädda i kjol och magtröja för att det är fint, snarare än funktionellt. Och så vidare, och så vidare.

MEN (och det är här som min förklaring och mitt försvar börjar) ni bör känna till att föreningen som jag har börjat i inte är förankrad i någon annan sport såsom fotboll eller basket. Det är istället en renodlad cheerleadingklubb vid namn Gothenburg Cheer One (GCO). Laget som jag har börjat i heter Cougars och är ett Senior B-lag vilket betyder att det är ett tävlingslag. Det är ett lag som är "bäst av de sämre", de har fått SM-silver i "B-gruppen" eller vad det nu kan tänkas heta på cheerleadingspråk. Jag tycker om koreografin och byggen. Ja, till och med hoppen är jätteroliga! Och hur fjolligt det än kan tänkas vara, trivs jag kanonbra! Det är roligt att testa på någonting nytt och jag är hur nöjd som helst med mitt val. Så det så!

Nu måste jag gå och lägga mig. Har en del skoluppgifter att genomföra imorgon och dessutom är jag trött. Ska försöka skriva här oftare också...

Thank's for reading. Roger and out.


RSS 2.0